Fulla politiska rättigheter för kvinnor i 100 år
De första kvinnorna i riksdagen 1907-1908
Aura Korppi-Tommola
Vid riksdagsvalen år 1907 valdes 19 kvinnor till riksdagsledamöter. Av dem var nio från arbetarpartiets listor och tio från centern och högerpartierna. Dessa kvinnor arbetade i sina egna partier för att förbättra kvinnornas ställning och främja sociallagstiftningen men de deltog även i annat lagstiftningsarbete. Härigenom skapade de en tradition som fortsätter än idag: kvinnorna i Finland är inte intresserade av ett särskilt kvinnoparti. Dessa kvinnor var aktiva inom flera livsområden och flera av dem var sådana offentliga personer som partierna gärna valde till sina kandidatlistor.
Gruppfoto av ledamöterna från år 1907. De borgerlika gruppernas kvinnliga ledamöter är klädda i svart och socialdemokraterna i vitt. Museiverkets bildarkiv.
Socialdemokratiska arbetarpartiet
Iida Aalle-Teljo (1885–1955)
Företagare Ida Aalle-Teljo var en av grundarna av Finlands arbetarparti
och en betydande ideolog. Hon grundade även förbundet för
socialdemokratiska arbetarkvinnor, Sosialidemokraattinen naisliitto,
och var dess ordförande. Efter inbördeskriget flydde hon
till Sovjet-Ryssland. Efter att hon året därpå återvände
sattes hon i fängelse varifrån hon släpptes år
1922. Därefter hade hon en härbärgeringsrörelse
i Kotka och arbetade där som kommunfullmäktig.
Anni Huotari (1874–1943)
Anni Huotari som gått igenom folkskolan och hantverksskolan arbetade
som hantverkslärare i Parkano och som sömmerska i Viborg.
Hon hade förtroendeuppdrag i förbundet för socialdemokratiska
arbetarkvinnor och var tillika sekreterare i sömmerskeförbundet
ompelutyöntekijöiden liitto. Som påverkare på förlorarnas
sida i inbördeskriget tillbringade hon åren 1918–1922
i fängelse, dvs. som politisk fånge.
Mimmi Kanervo (1870–1922)
Mimmi Kanervo som arbetat som hembiträde var sekreterare för
ekonomi- och restaurangarbetarnas förbund Suomen talous- ja ravintolatyöntekijäinliitto.
I anknytning till inbördeskriget dömdes hon år 1918
till fängelse varefter hon verkade som föreläsare för
sitt partis kvinnoförbund.
Jenny Nuotio (senare Upari) (1882–1948)
Hon var väverska, polisfru i Viborg, i Viborg landskap och i Sibbo.
Sekreteraren för förbundet för arbetarkvinnor Työläisnaisten
liitto och kassören Jenny Nuotio var den yngsta av riksdagsledamöterna. Äktenskapet
fjärmade henne från politik men efter att ha blivit änka återvände
hon till väverskornas fackavdelning.
Maria Paaso-Laine (1868–1945)
Sömmerskan och partifunktionären Maria Paaso-Laine var mor
till tre barn. Hon var för allmän fattigvård, anställning
av barnmorskor samt allmän läroplikt. Maria Laine
väckte uppmärksamhet genom att klä sig överklassmässigt
och moderiktigt och hade en tydlig strävan att stiga från
arbetarklassen till medelklassen. Å andra sidan var hennes klädsel
kanske en protest mot resterna av ståndssamhället där
folk kategoriserades till och med genom sina kläder.
Hilja Pärssinen (1876–1935)
Hilja Pärssinen, folkskollärardotter till en prästfamilj,
visade radikala tag i sin verksamhet för de fattiga. Hon var medlem
av Folkdelegationen 1918, flydde till Ryssland på våren, återvände
till Finland 1919 och satt flera år i fängelse. Därefter
var hon lärare vid läroverket och dessutom en period som
riksdagsledamot.
Maria Raunio (1872–1911)
Sömmerskan Maria Raunio, funktionär och talare inom arbetarrörelsen,
Socialdemokratiska arbetarpartiet, var mor till sju barn och aktiv
medlem i arbetarrörelsen. Hon var framför allt förkämpe
för den fattiga befolkningen. År 1910 åsidosattes
hon från listan på riksdagskandidater på grund av
interna motsättningar inom partiet. Därefter emigrerade hon
till USA där hon före sin död verkade som agitator för
arbetarrörelsen.
Sandra Lehtinen (Aleksandra) (1873–1954)
Hembiträdet, sömmerskan, politiska agitatorn Sandra Lehtinen
var en ambitiös anhängare av arbetarrörelsen samt partifunktionär.
På grund av sina vänstersympatier satt hon i fängelse åren
1919–22 och vistades därefter över tio år i Moskva
varifrån hon återvände så sent som 1945.
Miina Sillanpää (1866–1952)
Journalisten, ekonomirådet Miina Sillanpää var pionjären
för facklig organisering av kvinnor och en stark förkämpe
för sociallagstiftningen. På 1920-talet var hon den första
kvinnliga ministern. Tack vare detta och p.g.a. sin exceptionella samarbetsförmåga
blev hon en symbol för den finländska jämställdheten
hos hela folket. Hon grundade Helsingfors Mödrahem till skydd
för ensamma mödrar.
Finska partiet
Eveliina Ala-Kulju (1867–1940)
Den sydösterbottniska husmodern Eveliina Ala-Kulju gick igenom
folkskolan och en kurs för ambulerande lärare. Hon undervisade
i ambulerande skolor i Kuortane och Karstula i fem år och var
affärsföreståndare. Efter att ha ingått sitt
andra äktenskap med lantbrukare Aleksanteri Ala-Kulju arbetade
hon som husmor i hans hus.
Hedvig Gebhard (1867–1961)
Hedvig Gebhard var journalist både på den svenskspråkiga
och den finskspråkiga tidskriften Pellervo. Hon hörde till
grundarna av tidskriften Kotiliesi och var pionjär inom undervisning
i huslig ekonomi. Hon erhöll titeln ekonomiråd år
1937.
Aleksandra Gripenberg (1857–1913)
Författarinnan Aleksandra Gripenberg var en känd kvinnosakskvinna.
Hon blev berömd som långvarig ordförande för Finsk
Kvinnoförening och som grundare och kassör för det internationella
kvinnoförbundet International Council of Women redan innan kvinnoorganisationerna
i Finland anslöt sig till det internationella samarbetet. Hennes
uppfattning om jämställdhet härstammade från 1800-talet
och det var svårt för henne att acceptera den allmänna
rösträtten.
Liisi Kivioja (1859–1925)
Folkskolläraren, bankdirektören Liisi Kivioja arbetade som
folkskollärare i Österbotten. Efter perioden som riksdagsledamot
var hon direktör för arbetsskolan för de äldre
blinda i Kuopio. Åren 1918-1925 ledde hon agenturen för
banken Kansallis-Osake-Pankki i Kalajoki, vilket på den tiden
var en tämligen ovanlig uppgift för en kvinna.
Hilda Käkikoski 1864–1912
Hilda Käkikoski var historielärare vid Helsingfors finska
samskola och vice ordförande för Finlands Kvinnoförening.
I riksdagen drev hon frågan om kvinnornas rätt till statliga ämbeten
och lika lön.
Hilma Räsänen (1877–1955)
Folkskolläraren Hilma Räsänen var en känd föredragshållare
vid nykterhetsföreningen Raittiuden ystävät och Finsk
Kvinnoförening. Hon var emot grundandet av en särskild kvinnoförening
inom partiet även om hon annars arbetade för kvinnorna; bl.a.
upprätthöll hon ett vilohem för kvinnor i Askola. Efter
en kort tid som riksdagsledamot arbetade hon som folkskollärare.
Hon övergick till Agrarförbundet som grundades år 1908.
Iida Vemmelpuu (1868–1924)
Folkskolläraren, direktör för folkhögskolan Iida
Vemmelpuu var anhängare av den fennomanska idén om folkupplysningen.
Hennes största inflytelsesfär låg i Huittis där
hon satt i kommunfullmäktige samt i ungdomsföreningsrörelsen
och kvinnoföreningen. Hon hade en strängt kristlig världsåskådning.
Ungfinska partiet
Lucina Hagman (1853–1946)
Skolföreståndarinnan Lucina Hagman var anhängare av
den mer radikala vingen i 1800–talets kvinnosaksrörelse
samt grundare och ordförande av Unionen, Kvinnosaksförbundet
i Finland. Hon trodde att samundervisningen skulle förmå pojkar
och flickor att utvecklas till män och kvinnor som respekterar
varandra. Hagman var direktör för Helsingfors finska samskola åren
1886–1899 och därefter direktör fram till år
1938 för Helsingfors finska samskola som hon hade grundat. Hon
beviljades som första kvinna professorstiteln år 1928.
Alli Nissinen (1866–1926)
Skolföreståndarinnan och författaren Alli Nissinen
var en av ledarfigurerna i Marttaföreningen och organisationen
Unionen, Kvinnosaksförbund i Finland. Hon ledde sin egen förberedande
skola i Helsingfors och skrev barn- och ungdomsböcker samt pjäser
och dikter.
Svenska folkpartiet
Dagmar Neovius (1867–1939)
Lärarinnan och aktuarien Dagmar Neovius var en av grundarna av
Marttaorganisationen och den svenskspråkiga Marthaföreningen.
Hon var aktiv medlem av Kvinnokagalen som var emot förtrycket.
Hon hörde till de riksdagsledamöter inom de borgerliga partierna
som stödde främjandet av sociallagstiftningen.
Litteratur och källor
- Ahtisaari, Eeva et al.
- 1997. Yksi kamari, kaksi sukupuolta. Suomen eduskunnan ensimmäiset naiset. Eduskunnan kirjasto, Helsinki.
- Kansallisbiografia 1-6
- 2003-05. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
www.kansallisbiografia.fi














