Fulla politiska rättigheter för kvinnor i 100 år

De första kvinnorna i riksdagen 1907-1908

Aura Korppi-Tommola

Vid riksdagsvalen år 1907 valdes 19 kvinnor till riksdagsledamöter. Av dem var nio från arbetarpartiets listor och tio från centern och högerpartierna. Dessa kvinnor arbetade i sina egna partier för att förbättra kvinnornas ställning och främja sociallagstiftningen men de deltog även i annat lagstiftningsarbete. Härigenom skapade de en tradition som fortsätter än idag: kvinnorna i Finland är inte intresserade av ett särskilt kvinnoparti. Dessa kvinnor var aktiva inom flera livsområden och flera av dem var sådana offentliga personer som partierna gärna valde till sina kandidatlistor.

Socialdemokratiska arbetarpartiet

Iida Aalle-Teljo (1885–1955)
Företagare Ida Aalle-Teljo var en av grundarna av Finlands arbetarparti och en betydande ideolog. Hon grundade även förbundet för socialdemokratiska arbetarkvinnor, Sosialidemokraattinen naisliitto, och var dess ordförande. Efter inbördeskriget flydde hon till Sovjet-Ryssland. Efter att hon året därpå återvände sattes hon i fängelse varifrån hon släpptes år 1922. Därefter hade hon en härbärgeringsrörelse i Kotka och arbetade där som kommunfullmäktig.

Anni Huotari (1874–1943)
Anni Huotari som gått igenom folkskolan och hantverksskolan arbetade som hantverkslärare i Parkano och som sömmerska i Viborg. Hon hade förtroendeuppdrag i förbundet för socialdemokratiska arbetarkvinnor och var tillika sekreterare i sömmerskeförbundet ompelutyöntekijöiden liitto. Som påverkare på förlorarnas sida i inbördeskriget tillbringade hon åren 1918–1922 i fängelse, dvs. som politisk fånge.

Mimmi Kanervo (1870–1922)
Mimmi Kanervo som arbetat som hembiträde var sekreterare för ekonomi- och restaurangarbetarnas förbund Suomen talous- ja ravintolatyöntekijäinliitto. I anknytning till inbördeskriget dömdes hon år 1918 till fängelse varefter hon verkade som föreläsare för sitt partis kvinnoförbund.

Jenny Nuotio (senare Upari) (1882–1948)
Hon var väverska, polisfru i Viborg, i Viborg landskap och i Sibbo. Sekreteraren för förbundet för arbetarkvinnor Työläisnaisten liitto och kassören Jenny Nuotio var den yngsta av riksdagsledamöterna. Äktenskapet fjärmade henne från politik men efter att ha blivit änka återvände hon till väverskornas fackavdelning.

Maria Paaso-Laine (1868–1945)
Sömmerskan och partifunktionären Maria Paaso-Laine var mor till tre barn. Hon var för allmän fattigvård, anställning av barnmorskor samt allmän läroplikt. Maria Laine väckte uppmärksamhet genom att klä sig överklassmässigt och moderiktigt och hade en tydlig strävan att stiga från arbetarklassen till medelklassen. Å andra sidan var hennes klädsel kanske en protest mot resterna av ståndssamhället där folk kategoriserades till och med genom sina kläder.

Hilja Pärssinen (1876–1935)
Hilja Pärssinen, folkskollärardotter till en prästfamilj, visade radikala tag i sin verksamhet för de fattiga. Hon var medlem av Folkdelegationen 1918, flydde till Ryssland på våren, återvände till Finland 1919 och satt flera år i fängelse. Därefter var hon lärare vid läroverket och dessutom en period som riksdagsledamot.

Maria Raunio (1872–1911)
Sömmerskan Maria Raunio, funktionär och talare inom arbetarrörelsen, Socialdemokratiska arbetarpartiet, var mor till sju barn och aktiv medlem i arbetarrörelsen. Hon var framför allt förkämpe för den fattiga befolkningen. År 1910 åsidosattes hon från listan på riksdagskandidater på grund av interna motsättningar inom partiet. Därefter emigrerade hon till USA där hon före sin död verkade som agitator för arbetarrörelsen.

Sandra Lehtinen (Aleksandra) (1873–1954)
Hembiträdet, sömmerskan, politiska agitatorn Sandra Lehtinen var en ambitiös anhängare av arbetarrörelsen samt partifunktionär. På grund av sina vänstersympatier satt hon i fängelse åren 1919–22 och vistades därefter över tio år i Moskva varifrån hon återvände så sent som 1945.

Miina Sillanpää (1866–1952)
Journalisten, ekonomirådet Miina Sillanpää var pionjären för facklig organisering av kvinnor och en stark förkämpe för sociallagstiftningen. På 1920-talet var hon den första kvinnliga ministern. Tack vare detta och p.g.a. sin exceptionella samarbetsförmåga blev hon en symbol för den finländska jämställdheten hos hela folket. Hon grundade Helsingfors Mödrahem till skydd för ensamma mödrar.

Finska partiet
Eveliina Ala-Kulju (1867–1940)
Den sydösterbottniska husmodern Eveliina Ala-Kulju gick igenom folkskolan och en kurs för ambulerande lärare. Hon undervisade i ambulerande skolor i Kuortane och Karstula i fem år och var affärsföreståndare. Efter att ha ingått sitt andra äktenskap med lantbrukare Aleksanteri Ala-Kulju arbetade hon som husmor i hans hus.

Hedvig Gebhard (1867–1961)
Hedvig Gebhard var journalist både på den svenskspråkiga och den finskspråkiga tidskriften Pellervo. Hon hörde till grundarna av tidskriften Kotiliesi och var pionjär inom undervisning i huslig ekonomi. Hon erhöll titeln ekonomiråd år 1937.

Aleksandra Gripenberg (1857–1913)
Författarinnan Aleksandra Gripenberg var en känd kvinnosakskvinna. Hon blev berömd som långvarig ordförande för Finsk Kvinnoförening och som grundare och kassör för det internationella kvinnoförbundet International Council of Women redan innan kvinnoorganisationerna i Finland anslöt sig till det internationella samarbetet. Hennes uppfattning om jämställdhet härstammade från 1800-talet och det var svårt för henne att acceptera den allmänna rösträtten.

Liisi Kivioja (1859–1925)
Folkskolläraren, bankdirektören Liisi Kivioja arbetade som folkskollärare i Österbotten. Efter perioden som riksdagsledamot var hon direktör för arbetsskolan för de äldre blinda i Kuopio. Åren 1918-1925 ledde hon agenturen för banken Kansallis-Osake-Pankki i Kalajoki, vilket på den tiden var en tämligen ovanlig uppgift för en kvinna.

Hilda Käkikoski 1864–1912
Hilda Käkikoski var historielärare vid Helsingfors finska samskola och vice ordförande för Finlands Kvinnoförening. I riksdagen drev hon frågan om kvinnornas rätt till statliga ämbeten och lika lön.

Hilma Räsänen (1877–1955)
Folkskolläraren Hilma Räsänen var en känd föredragshållare vid nykterhetsföreningen Raittiuden ystävät och Finsk Kvinnoförening. Hon var emot grundandet av en särskild kvinnoförening inom partiet även om hon annars arbetade för kvinnorna; bl.a. upprätthöll hon ett vilohem för kvinnor i Askola. Efter en kort tid som riksdagsledamot arbetade hon som folkskollärare. Hon övergick till Agrarförbundet som grundades år 1908.

Iida Vemmelpuu (1868–1924)
Folkskolläraren, direktör för folkhögskolan Iida Vemmelpuu var anhängare av den fennomanska idén om folkupplysningen. Hennes största inflytelsesfär låg i Huittis där hon satt i kommunfullmäktige samt i ungdomsföreningsrörelsen och kvinnoföreningen. Hon hade en strängt kristlig världsåskådning.

Ungfinska partiet
Lucina Hagman (1853–1946)
Skolföreståndarinnan Lucina Hagman var anhängare av den mer radikala vingen i 1800–talets kvinnosaksrörelse samt grundare och ordförande av Unionen, Kvinnosaksförbundet i Finland. Hon trodde att samundervisningen skulle förmå pojkar och flickor att utvecklas till män och kvinnor som respekterar varandra. Hagman var direktör för Helsingfors finska samskola åren 1886–1899 och därefter direktör fram till år 1938 för Helsingfors finska samskola som hon hade grundat. Hon beviljades som första kvinna professorstiteln år 1928.

Alli Nissinen (1866–1926)
Skolföreståndarinnan och författaren Alli Nissinen var en av ledarfigurerna i Marttaföreningen och organisationen Unionen, Kvinnosaksförbund i Finland. Hon ledde sin egen förberedande skola i Helsingfors och skrev barn- och ungdomsböcker samt pjäser och dikter.

Svenska folkpartiet

Dagmar Neovius (1867–1939)
Lärarinnan och aktuarien Dagmar Neovius var en av grundarna av Marttaorganisationen och den svenskspråkiga Marthaföreningen. Hon var aktiv medlem av Kvinnokagalen som var emot förtrycket. Hon hörde till de riksdagsledamöter inom de borgerliga partierna som stödde främjandet av sociallagstiftningen.

Litteratur och källor

  • Ahtisaari, Eeva et al.: 1997. Yksi kamari, kaksi sukupuolta. Suomen eduskunnan ensimmäiset naiset. Eduskunnan kirjasto, Helsinki.
  • Kansallisbiografia 1-6: 2003-05. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
  • www.kansallisbiografia.fi

 


Gruppfoto av ledamöterna från år 1907. De borgerlika gruppernas kvinnliga ledamöter är klädda i svart och socialdemokraterna i vitt. Museiverkets bildarkiv.